idag var en allt bra märklig dag

Förmiddagen = ÄRENDEN
herre min skapare vad jag susade fram ifrån punkt A till B till U till V tillbaka till B för att komma till Q sen tillbaka till A igen. cirka. kom även under tiden på alla saker jag har glömt och alla saker jag inte har tänkt på. Sånt är väll för härligt? "AJDÅ!" följt av ett "jaja, va fan liksom, vad ska man göra?" löste det hela och jag kom till slut hem till min lilla vrå igen. Utmattad som jag var la jag mig på soffan för en liten power nap innan block två skulle gå igång, dvs börjning av packning. Nämen då känner min pappa att han ska bli akut sjuk och be mig ringa ambulans. häpp! tänkte jag, fällde x antal tysta panik tårar och ringde de beryktade "112". Jag + sjukhus är ju då som sagt inte riktigt bästa vänner, och eftermiddagen/kvällen kom inte riktigt att se ut som planerad. Pappa fick i alla fall diagnostiserad lunginflammation, och är nog snart på benen igen. Minst natten får han dock spendera på sjukan. tur att jag är en snäll tjej och tog med en påse bilar till honom. då blev han en glad pappi. han fick även en massa hejdå gos, för om ca 4 timmar åker jag. Lägenheten är både tyst och tom. Jag har inte packat färdigt. undra när det ska ske? jaja, så småning om liksom.

nu beger jag mig i alla fall snart iväg, för er som inte är tillagda på min resdagboksmaillista, men hemskt gärna skulle vilja, HOJTA till, så fixar jag det snabbast möjligt. Annars heter jag perraaa på resdagboken.se så det är bara att klicka sig fram så hittar ni mig!

Pernilla på äventyr, hoj hoj, hur ska det här sluta? ingen som vet, ingen som vet...